När man talar om trollen...

Ganska lustigt egentligen. Jag släppte ju lös mig själv med hämningslösa avslöjanden om Stefans allmänna - icke existerande - hemkunskaper i mitt förrförra blogg-inlägg, och just därefter hände något lustigt...

Igår var det dags för våran veckoliga kollektiva lägenhetsmiddag och denna veckan var det Stefans tur att laga maten. Resultatet visas i bildspelet här intill (det lustiga är att han redan har hunnit städa lite innan jag tog bilderna...). Stefan började laga maten klockan 10.30 (!) och den var planerad att vara färdig 15.00. När jag och Nora kom hem 14.50 slet Stefan fortfarande som ett djur i köket och det såg ut som ett slakthus. 20 minuter senare stod resultatet klart: det blir ingen mat. Stefan hade under matlagningens gång hällt ut det mesta på golvet. Det som fortfarande var kvar på bordet förklarades efter närmare granskning av mig och Liesa oätligt. Kan säga att vi i alla fall hade ett trevligt restaurangbesök tillsammans.

1000-besöks-jubileum!

Edet, bullar och Stefan

12 December - Det börjar dra ihop sig inför min första hemvisit för hösten. Om precis en vecka så befinner jag mig förhoppningsvis tryggt i Takan igen. Bara ett par julklappsköp till så är jag redo!


Något annat som har hänt sedan sist är att Ida har fyllt år hemma i Sverige. Grattis syrran! (Firar med en snöig bild på oss från i våras)

Tyska - mat. Mat - tyska. Jag vet inte riktigt varför jag drar parallellen, men i båda mina tyskakurser där man kunnat välja ett valfritt ämne att skriva uppsats eller hålla referat om så har jag valt att inrikta mig på mat. Lustigt nog står det i betygen också: "Examinationsform: Uppsats, tema Brot - Das Lebensmittel der Lebensmittel". Den här gången kommer det att stå "Examinationsform: Referat, tema Schwedens beliebte Kanelbullar", vilket alltså betyder att jag denna gång valde att hålla ett referat om kanelbullar som - för den som inte vet - är ganska unika för Sverige. Givetvis så hörde det till att jag bakade ett parti som jag tog med och bjöd på. På bilden sliter jag med degen.



Till sist så ska jag också passa på att dela med mig av mina ytterligare betraktelser av Stefans inkompetens i hemmet. Här är bravader som i allmänhet hör till Stefans vardag:

* Han glömmer i minst 50% av fallen att städa undan efter sig när han har ätit, och då gäller det inte bara disken utan också kylskåpsvarorna som t.ex. mjölken. Jag tror faktiskt inte att han vet att mjölk behöver kylas.

* Han tvättar sina kläder ovrängda med fickorna fulla av snytpapper. Får till följd att det ramlar ut stora kletiga pappersmassebollar när man öppnar maskinen. Fräscht. En annan favorit han har är att glömma kläderna i maskinen under några dagar. För den som inte har provat det själv så kan jag upplysa om att det får stinkande kläder som följd.

* De få gånger som han ställer in mjölken i kylskåpet så gillar han att lägga den på horisontalen utan att försluta den. Inget jag lider av som har översta kylskåpshyllan, men eftersom Stefan har den näst översta blir de andra ganska ledsna på honom. Har hänt 3 ggr inom kort tid.

* Ta ur och slänga damsugarpåsen utan att vare sig skaffa en ny eller notera beteckningen på den gamla.

* Hans handfallna ställning till matlagning har jag redan skrivit ganska mycket om. Det nya är att han har lärt sig att knäcka råa ägg. (Ja, det är förvånande men man kan tydligen tro att det är svårt)

* Städa badrummet så det luktar mer kiss än innan. En annan favorit han har är att lämna fartränder i toan.

* Jag har även lärt honom att göra varma mackor med tonfisk (Lägg tonfisken och osten på mackan, klart...). Ändå lyckades han snart därefter att ställa in mackorna som hade sjukt mycket ost på sig (Stefan hade valt ostmängden själv) i ugnen på bara gallret utan plåt eller bakpapper under sig.

* Klä av sig ytterkläderna och lägga dem i köket.

Pjuh. Det var skönt. Förlåt mig Stefan för att jag skriver det här på världens största nätverk och... äh, det är ju ändå bara fakta. Jag har ju inte smygit in mer än små värderingar i det hela.

Porslin och hår

Var just med om något lite oväntat. När jag för ca 10 min sedan satt och pluggade lugnt i mitt rum hörde jag hur det började låta som om någon slog ut fönstren på undervåningen. Jag sprang ut på balkongen för att se vad som hände och såg då till min förvåning festklädda människor som kastade porslin rakt med i gatan. Det började med tallrikar och koppar men det dröjde inte länge förrän en lite kraftigare man kom och slängde en toalettstol i marken. Efter ytterligare en stunds tittande så såg jag att ett brudpar befann sig i publiken som tittade på. Förmodligen var det alltså en för mig okänd bröllopstradition! Det var en glad överraskning eftersom jag först trodde att det rörde sig om vandaler.

Något annat som jag har upplevt här utan att reflektera så mycket över det innan, är att jag är mycket mer unik med mitt blonda hår i Tyskland än hemma. Okej, för många kom det inte som en överraskning, men jag trodde nog att man skulle behöva komma lite längre söder ut innan antalet blondiner tunnades ut. Jag har vid flera tillfällen fått komplimanger för min hårfärg och det är inte så ovanligt att folk frågar om alla i Sverige är lika blonda som jag. Jag tror aldrig att jag har fått en komplimang för min hårfärg där hemma. Möjligen med undantag av den gången i min tonårstid då jag hade färgat håret rött.

Okej, då var det snart jul. För studenterna i LKPG betyder det intensivt tenta-plugg. För studenten i Berlin betyder det bara lugn och ro och juluppehåll i föreläsningarna. Mina tentor dyker först upp i februari. Sedan efter det att jag klarat alla mina tentor, så öppnar sig en stor tidslucka mellan 7 mars och 14 april där jag är helt ledig. Inte fy skam.

Det som har hänt sedan sist är i stora drag att jag har försökt integrera mig ännu mer i den tyska vardagen, dels genom att skaffa lite nya tyska kompisar, dels genom att gå på tysk fest och dels genom att tillbringa lite lugn och skön tid hemma med Nora och mina kombor.

För att kunna dra ett litet andetag mellan alla de tyska intrycken har jag också varit på svensk julbasar. Det var spännande och roligt. Jag var dessutom inte ensam om att vela gå dit, vi var packade som sillar mellan stånd där det såldes glögg, knäckebröd, ost, lax, dalahästar, stickade vantar och mössor, våfflor och lingonsylt. Det var inte utan att man längtade hem en aning. Det ska bli fantastiskt härligt med svensk jul och svensk julmat =).

Julstämningen är dock redan på topp i mitt och Noras rum. Vi har en jättefin adventsljusstake och var sin chokladkalender. Vi använder numera hela tiden en "mysbelysning" så fort mörkret faller på och läser både tyska julhistorier ur en bok och följer den svenska adventskalendern. I söndags toppade vi genom att laga "bratapfeln", typiskt tyskt julgodis (Eller julmat som det anses som här).

Hehe. Lustig sak som hände Elina som jag pluggar med här. En aningen konstig tant satt och pratade med henne i tunnelbanan. Tanten förklarade för henne varför vi är så efter i utvecklingen i Sverige: "Det är för att Sverige ligger i samma tidszon som Jugoslavien och alltså upplever allt senare än andra". Haha. Lustig tant.